mandax

Jag har gått ner 1 kg, bara sådär.
Men hallå, var då någonstans?
Det hade ju kännts bättre om man märkte sånt lite mer på sig själv...

Träningen igår var sjukt rolig.
Jag är en virrpanna och hade glömt astmasprej o diverse småsaker men till skillnad från i tisdags så kom jag ihåg att ta med full utrustning. Vilket iofs inte behövs egentligen....
Eftersom jag är i rätt grupp igen men missade hela förra veckan så har jag inte full koll på rutinerna.
Men man kommer ju rätt snabbt in i dom, även om kombinationer kan ta en stund att få in...särskilt som jag är konstant trött. Jobba 9-18 och träna 20.20-21.40...det blir mycket på en dag.

I alla fall, igår fick vi "fightersparras" lite och köra en hel del direktkontringar.
Sjukt kul!
Tempot höjs förstås rätt snabbt, särskilt som jag tränar med Edi och vi båda vill fightas så mycket som möjligt mer än att göra lugna tekniker. Haha.
Det är förstås inte bara vi, instruktörerna har sagt till hela gruppen att försöka tagga ner tempot lite.
Och en anledning är t.ex. att det riskerar att bli lite "fel"...jag råkade sparka Edi mellan benen istället i magen haha.
Självfallet hade han susp, men ändå. Jag kunde inte låta bli att skratta heller....haha...det låter brutalt, men jag lovar...han typ skratta också o knackade på sin susp...."ingen fara, jag har den på..."

Jag fixade iaf att träna hela passet utan att få andnöd så jag håller tummarna för en positiv vändning.

Wow.
Min kropp är nooog helt färdig.
Igår gick allt skit på träningen och jag ställer verkligen för höga krav på mig själv.
Så jag var rätt pressad redan från början och kände mig förnedrad tillslut när jag inte fixade att göra knäböj med Eddie på ryggen (han väger ju bara 60 kg).

Sen så tillkommer ju självfallet alla pikar och tillsägningar från instruktörerna, särskilt Z.
Men jag var väl kanske lite känsligare igår än annars.
Det är mycket nu.

Och jag är väldigt nervös inför söndag.
OM jag inte fixar det så kommer jag skämmas något fruktansvärt.
Där ser ni hur mycket jag pressar mig själv. Omänskligt mycket. Vad dumt av mig. Faktiskt.

Hur fixar man att jobba heltid, ha ork att träna 3 ggr i veckan OCH ha ett liv?
Det går väl men inte utan att vara så jävla trött....

På tal om jobbet så fick jag ett positivt förslag från chefen idag.
Det tål verkligen att tänkas på.

Å så var jag trött igen och klockan är strax efter 22...jösses, är jag gammal nu?
Jobb 9-15.40 (slutade tidigare idag) och sen träning 17.40.
Det har blivit goa rutiner nu men jag blir som en kokt grönsak i skallen när jag väl kommit hem.
B skrattade åt mig när vi talades vid förut: "du sluddrar ju"!
Jaja...sjukt segt trött.

I söndags var det så dags för första passet på nybörjarsparring.
Jag var nervös men det var också alla de andra nya, ja nästan alla i alla fall. Eddie var som vanligt o studsade omkring o såg lika skitglad ut som vanligt. Haha. Han är rätt skoj den grabben.
Rätt många som jag tränade med förra terminen dök upp och det var kul att träffa vissa av dom igen i alla fall.
(Förhoppningsvis kommer jag byta till deras grupp efter kommande gradering nu på söndag.)

Vi skulle köra med avancerad-gruppen och det dök ju även upp en del folk från Ironman 424, dock inte exet.
Däremot Lo. Jag visste inte att hon tränade där så det var en kul överraskning.
Efter uppvärmning och tänjning fick vi ställa oss på ett varsitt led i typ storleks/längdordning och gå mot varandra för att bli uppdelade hyfsat jämnt.
Jag fick Mikael, han som var på upplärning till instruktör förra året, som sparringpartner.
Bra kombo för min del iaf visade det sig. Han kom med tips och instruerade bra när jag inte riktigt kopplade vad instruktörerna menade.

Det var grymt kul!
Även om M kanske drev med mig en del (t.ex. så började han säga aj så fort jag lyckades nudda honom...vilket inte var särskilt allvarligt från hans sida haha) så kände jag att det var vad jag verkligen velat göra.
Å det är väl alltid kul att "spöa på" folk under kontrollerade former hehe.
Fast ju tröttare jag blev desto mer ofokuserad blev jag, det var inte så bra ju.
Men men...övning ger färdighet.

Idag testade jag att träna utan att ta astmamedicin innan passet började och det var inte så bra för i slutet kunde jag knappt andas. Så det blir att boka ett nytt test och jag kommer ju bli en del knäckt om jag har ansträningsastma igen...



Visst är vi snygga!

Polare som får barn eller utökar familjen med fler barn blir allt fler.
Numera känns det lite som att bebisar är det nya svart....

Grattis till Tessan o Peter Dahlin som fick en liten tjej, Molly. Hennes storasyster såg också rätt stolt ut...
(tacka facebook för att man kan snoka sånt när det inte är läge att ringa...haha)

Själv tänker jag knappast i dom banorna alls.
Just nu är jag nöjd med min lille knodd och har tankarna mer på kickboxning och nybörjarsparringen som börjar på söndag.

Det kommer bli häftigt + att det kommer lite folk från Ironman 424 (t.ex. exet) och hänger med på vårt pass.
Första sparringen ska köras med vår avanceradgrupp så att det ska bli lättare att känna på hur det är...
Nervöst!!! (massor med stryk kommer vi få...haha)
Så idag ska jag beställa ett sparring-kit från klubben (kostar 1000 kr, tycker jag är billigt), känns värt det.

Sen ska jag ju även träna med syrran på gym, det har jag lovat.
Hon måste rehab-träna hela bålen och det är faktiskt svårt att motivera sig att gå ensam till gymet....så klart jag ställer upp. Haha.
Men hur ska jag hinna med allt?

Jävla skitförkylning!
Ingen träning idag heller, har legat däckad halva dagen med huvudvärk o lite småfrossa och ont i halsen.
Och nu är man bara lite svag.
Jag är mest sur att jag missar träningen ikväll och jag vet mycket väl vems fel det är...
Hehe.

Frågan kvarstår ju huruvida jag ska gradera mig eller inte.
Jag har ju missat en del träningar, inte så många egentligen, men jag tror att jag fixar det mesta på graderingslistan.
För kämparglöd har man ju o en del tekniker sitter om jag fokuserar ordentligt.
Det som återstår är ju då falltekniken.
Jag fixar inte riktigt den för jag gör samma fel om o om igen eftersom man (iaf jag) har en annan sorts inbyggd försvarsmekanism. Och de krävs nog lite mer än 3 månaders träning att slipa bort den...

Jag vete fan, måste bestämma mig senast på torsdag.

Stackars syrran har kanske fått diskbråck o går på 3 olika smärtstillande (minst en är morfinbaserad) så vi får la se hur det blir med hennes fortsatta träning.

Grattis på födelsedagen Freddan!

Igår missade jag träningen, det var inte riktigt meningen men jag satt i ett viktigt möte och tillslut var klockan för mycket.
Orka stressa liksom.
Straffet är att jag måste gå till gymet idag istället. Suck.
Det är ju faktiskt inte lika roligt...

Ack denna kära blogg som jag har så svårt för att uppdatera...

Efter en seeeeg vecka (förra veckan, jag var nog lite sjuk) så hade jag en grym helg trots att jag alltid jobbar söndagar.
Å eftersom jag missade en hel veckas träning så blev jag lite hetsig i måndags morse.
What to do what to do, helt ur form...ay ay.

Så jag gick till gymet i måndags kväll och körde mitt schema.
Det kändes så jävla bra!
Förutom att jag tänkte att jag var lite väl klen (jävla muskelbyggare överallt) och dessutom körde utfallsövningen slut på mig. Haha.
Jag har kommit fram till att det är bäst att träna antingen väldigt tidigt eller hyfsat sent eftersom det inte är så mycket folk runt dom tiderna på dygnet.

Så igår morse då, oj oj oj...båda framsida lår var heeeeelt stela, sicken träningsvärk!
Om det inte hade varit så jobbigt att göra knäböj så hade jag varit 100% nöjd eftersom träningen tog som det skulle.

Och så var det förstås dags att gå tillbaks till kickboxningen igår kväll.
Vi måste öva öva öva inför graderingen (ja, jag är nervös även om det verkar ganska lätt) och det blev mycket skratt både inombords och med sparringpartner när jag försökte hålla undan "aj aj" vid varje övning.
Liiiite svårt att hålla fighterställningen. Haha.

Det fortsätter att komma nya till klubben hela tiden och snart ska vi antagligen byta lokaler.
Jag gillar instruktörerna, dom är bra på det dom gör och mycket trevliga.
Rent allmänt så verkar de flesta från klubben vara bra människor....ja, om vi bortser från några få i min grupp förstås.

I helgen är det November Open 2008 i Ängelholm.
Vi är några som kommer åka dit för att kolla iaf, säkert nån från klubben som ska tävla också.
Kan bli väldigt intressant, särskilt som det ska gå några FC-matcher.

Igår kom en (för mig iaf) otippad grej på träningen.
Övning inför gradering.
Jahaja, så var det dags för det...jag hade liksom förträngt att sådant skulle hända och tänkte att första graderingen säkert kommer nästa termin.
Icke.
6 dec, då är det dags.

Jag må ha varit aningen grining igår, särskilt som jag knappt fått sova det senaste.
Och fokuseringen fanns knappt.
Fast egentligen kan man ju grunden, för det är ju det vi har sysslat med hela hösten...tränat tekniken.
Fighterställningen.
Raka slag, krokar, push-kick, roundkick.
Förflyttning.
Moment.

Även om jag gillade gymnastiken i skolan så har jag alltid avskytt de praktiska proven.
Teorin finns ju i huvet, skitlätt att skriva ner.
Men praktiken...
Kritiska ögon som bränner en i nacken, minsta felsteg blir till tio gånger större i ens huvud och då blir man nervös.
Klart man är självkritisk också.

Jag har knappt nån aning om vad som komma skall...
(och jag är en mycket dålig förlorare i sport så jag vill inte ens tänka tanken på att inte klara det)

Jag blir förvånad när jag känner att jag inte kört slut på mig själv tillräckligt.
Och ändå är det oftast mina ben som inte lyder mig.
Träningen känns inte tillräckligt hård just nu, det måste vara nått mer. Typ kompletterande.
Kanske träna på fredag också?
Det är ju svårt att lägga upp schemat när jag alltid har obligatorisk träning tisdagar o torsdagar och jag vill gärna vila dagen efter varje sånt pass.

Igår var det väldigt schysst.
Dick har bytt till tisdagar så han o Cissi instruerade de nya medan vi andra körde slag & sparkar + pararering och Linus gick runt för inspektion.
Självfallet körde jag mest mot syrran, men eftersom dom eftersträvar att vi ska lära känna varandra i gruppen så körde jag även mot Simon o Patrik en del.
De e flera av snubbarna som har lite svårt att sparras med tjejer har man märkt. Typ "jag kan inte slå en tjej"-mentaliteten sitter stenhårt i tanken, störigt även om det är sunt i normala fall.
Men för fan, vi tränar kampsport nu...inga spärrar.

När tränarna tycker att vi ska bli vana vid närkontakt är det faktiskt kul.
Även om man inte tar i med styrka när man sätter en push-kick i magen på någon så blir ju känslan och träningen annorlunda.
Fast när man tagit emot en del sparkar så börjar man ju bli öm på ytan haha.

Det ska bli intressant å se hur Mikael kör passet ihop med Z & Annika på torsdag.
Jag lär ju få stryk av Z som vanligt, räknar ju liksom med det.

Igår kändes det inte som en bra träning.
Träningen i sig var det inget fel på, förutom att instruktörerna drog på så mycket att de "glömde" stretchen.
Nya avancerade saker igen, sånt som brukar motivera en mer o gör det hela roligare.

Z retades järnet med mig, sparkade på mig lite o klämde diverse nerver  på en...bara för å jävlas.
Å lille D kom med pikar o tips som vanligt.
Dom är så fint familjära...

Men det kändes inte som det gick så bra för mig.
Alla har dåliga träningsdagar, men när benen skakar efter en tredjedels träningspass då är det inte okej.
Syrran påstår att jag var grym fast när man inte känner det själv så är det svårt att ta till sig.

Aja, D ska byta pass med Mikael så jag vet ju vad jag får på tisdag..."plågoande" haha.
Som alltid sagt: skam den som ger sig!

Sådärja!
Exakt såhär ska det kännas, som att man håller på å dör efter träningen.
Jag är så sjukt trött men fan vilket gött pass det var ikväll!
Z tog det till en lite mer hårdare nivå än vanligt men det kan behövas ibland.


Dagens låt: Britney Spears - Womanizer
(yeah, she's back...haha)

Ikväll vill jag ha ett hårt träningspass.
Å med tanke på vilka som håller i passet så lär det inte bli nådigt...

Klart det är schysst att träna teknik o det behövs verkligen, men då ska fysdelen vara benhård.
Och det var den inte direkt i tisdags.
Vill inte klanka ner på Linus elle Mikael men jag blev grymt besviken över att inte ha ont i kroppen när jag kom hem.
(haha)

En störig grej är att jag får sår under tårna av träningen
(nej, det är inte fotsvamp)
Mina fötter kanske är för klena för att träna barfota, haha.

Jag tänker nästan bara på att träna, köpa diverse träningsprylar, bli en biff...stört.
Numera har jag även ett par röda boxningsshorts från ADIDAS (skitsnygga) som är väldigt sköna.
Planen är att jag ska köpa en klubbtröja idag.

Vilken nörd man blir, men jag kan inte hjälpa att jag känner mig som ett barn på julafton när jag vet att jag snart får hem min stående boxningssäck.
Då fattas bara de rosa boxningshandskarna så är grejen komplett.

För tillfället iaf...

Tack Lisa för den oerhört passande dikten du skrev på kommentarer.
Jag behöver nog inte ens kommentera den själv...

Det kändes konstigt att träna idag.
Sandra var ju inte där. (hon är ju på bröllopsresa nu)
Idioten var såklart där, men utan vänner för ovanlighetens skull.
Jag ignorerade honom i vanlig ordning, höll mig på andra sidan lokalen och sparrades med en schysst snubbe jag hälsat lite på förut.

Idag var det även en snubbe med från avanceratgruppen.
Han ska nämligen bli intruktör och håller på att utbilda sig. Han verkar rätt grym faktiskt, gav mig några bra tips och var hyfsat soft. Z retades i vanlig ordning och det känns ju lagom familjärt.

Vet inte vad jag gjorde för fel den här gången dock, men höften har typ låst sig eller något så jag försöker anstränga mig för att inte halta. Känner mig lite töntig då, haha.

Det var förstås nära att jag inte gick på träningen.
Lisa peppade mig innan på dagen, men utan "mordhot" från min kära syster så känns det som att jag lätt kan förslappa mig. Särskilt när jag tänker "jag kan gå till gymet imorgon istället" eller "det räcker att jag tränar nästa gång".
Jag stod mitt i storstädning här hemma, undrade plötsligt vad fan jag höll på med och drog iväg till träningen.
Haha.

Onekligen var det värt det för jag mår ju mycket bättre efteråt.

Jisses sicken träning ikväll!
Sjukt kul men ashård fys första kvarten (tyckte jag, elle så var de jag som tog ut mig för mycket. haha) så jag blev helt svimfärdig typ.
Känns grymt gött med kickboxningen. Där har vi valt rätt för det känns ända ut i fingertopparna.
Eller fotsulorna, särskilt den under stortån...ömmar satan. Haha.

Men imorgon bitti ska jag till gymet.
Voi voi...
Varför valde jag morgontränaren och varför just dagen efter en sån här maffig träning?
Well, jag ska klara det!

På lördag är det Fyspass på kicken.
En timmes hård fys!
Undrar om jag skulle klara det, trots att man ska på club drömland på fredag....?
(Hade ju inte tänkt dricka särskilt mycket vilket som)

Ikväll är det träning igen.
Tack o lov!
Här har man varit sjuk o degat in i det hemskaste, känns som att jag blivit skitfet på det trots att jag snarare gått ner några kilo. Syrran har varit likadan och roligast var när jag ringde upp henne och hon lät som en man!

Dubbelkollade både igår o idag med henne och om hon så dör på kuppen så ska hon dit.
Haha.
Skam den ger sig.
Jag är fortfarande skittrött hela tiden, men om man knaprar alvedon/ipren och dricker mycket vatten + lägger sig i tid så kommer det lösa sig.

Vi har båda missat 2 träningar, men antagligen hade de "bara" gått igenom uppercuts då.
Och om det är något jag är bra på o aldrig glömmer så är det uppercuts.
Nästan lite av min favorit.

Nat kallar oss för envetna getter.
Undrar om det är en komplimang?
Haha.

Tänk vad nöjd man kan känna sig efter ett riktigt gött svettigt grymt träningspass.
Ungefär som när man haft sjukt bra sex, fast fan så mycket bättre. Haha.

Dagens träningspass var mer sparring än egentliga fysövningar.
2 kvinnliga instruktörer höll ett jävligt gött tempo och vi fick öva rundsparkar, raka slag o diverse annat. Även lite sparring med nya människor, det var kul...jag hamnade dock bara med snubbar, men det blir ju lätt så.
Vi bestämde oss för att fortsätta på klubben och jag tänkte även vara funktionär under septembercupen för att få lite insyn i tävlingsdelen. Dock är min ambition fortfarande bara träning och inte tävling.

Eftersom det är en lång paus över helgen tänkte jag o syrran att vi ska börja sparras varje lördag för att hålla igång och för att komma ihåg vad man lär sig. Kan ju vara bra att komma in i tekniken...
Och komplettera detta med att gå på gymet en gång i veckan så har jag nog allt jag behöver.
Behöver verkligen träna upp mina armar nått fruktansvärt.

Så imorgon bär det av till passpolisen eftersom vi faktiskt åker till tyskland trots allt (med morsan o lillebror) om några veckor. Efter det tänkte jag glida förbi budo fitness-butiken i Vasa för att kolla handskar och mitsar. Dessutom ska jag kolla hur de olika stående boxningssäckarna ser ut/har för storlek eftersom det knappast går att borra upp en säck i de här råtthålstaket.

Jag känner mig så hurtig!
Haha.

(men jag har aldrig kännt mig så ur form och så jävla ful som nu)

Sitter o väntar på att A ska komma över på frukost.
Hon skickade nått flummigt sms imorse men jag är fortfarande lite för trött för att förstå vad hon mena. haha

Träningen igår var så jävla grymt bra!
Jag är sjukt nöjd över att S o N övertalade mig att följa med.
Visst, man är verkligen ingen stjärna o jag har nog aldrig varit i så dålig form som nu.
Men instruktören som höll i träningen var skitbra o peppande, rätt hård ifs fast det ska dom ju vara.
Gött även att det var en brud som höll i det även om alla 4 instruktörer var där.
Det var nästan lika mycket tjejer med i gruppen som killar, så det känns bra det också. Orkar träna med enbart en massa machomuchos...
Idag mår man ju som man förtjänar, helt värt det.
Vi ska dit igen på torsdag för slutgiltigt bestämmande innan vi skaffar medlemskorten.
Klubben verkar vara bra och lokalerna är schyssta.

Blir att börja på gymet igen också, shit vilka klena armar jag fått!
Haha. Insåg att jag inte har tränat ordentligt på ungefär ett år....det har ju ifs sina naturliga förklaringar.
Ett steg i rätt riktning. Har även fått tid till sjukgymnast äntligen.

Antar ni har märkt att det regnar?
Nu är sommaren verkligen över.

Igår blev jag peppad av syrrans kille att börja träna kickboxning.
Självfallet för att syrran skulle vilja gå dit också (eftersom han såklart peppat henne innan han pratat med mig).
Nästa vecka börjar vi alltså här, på Göteborgs Kickboxning. Känns lite som att det kommer vara brist på brudar där men jag hoppas på det bästa.
Å andra sidan hade det varit kul att knäcka en snubbe.
Jag går ifs bara dit för att få regelbunden bra träning, mitt mål är knappast att börja tävla för så ambitiös orkar jag faktiskt inte vara. Finns dock ett litet smått problem o det är att jag är sjuk. Hoppas jag hinner friskna till på en vecka....



Synd att vissa av ens polare ska vara så nedtryckande och inte uppmuntra till det bättre levernet.
Fortsätt festa ni, jag skiter väl i er.

The Wannadies Top 5:
1. Friends
2. Hit
3. Because
4. Shorty
5. What You Want

På tal om något helt annat:
Varför är det okej för snubbar att träffa yngre tjejer men när tjejer träffar yngre killar så är det helt plötsligt dåligt?