mandax

Tack Lisa för den oerhört passande dikten du skrev på kommentarer.
Jag behöver nog inte ens kommentera den själv...

Det kändes konstigt att träna idag.
Sandra var ju inte där. (hon är ju på bröllopsresa nu)
Idioten var såklart där, men utan vänner för ovanlighetens skull.
Jag ignorerade honom i vanlig ordning, höll mig på andra sidan lokalen och sparrades med en schysst snubbe jag hälsat lite på förut.

Idag var det även en snubbe med från avanceratgruppen.
Han ska nämligen bli intruktör och håller på att utbilda sig. Han verkar rätt grym faktiskt, gav mig några bra tips och var hyfsat soft. Z retades i vanlig ordning och det känns ju lagom familjärt.

Vet inte vad jag gjorde för fel den här gången dock, men höften har typ låst sig eller något så jag försöker anstränga mig för att inte halta. Känner mig lite töntig då, haha.

Det var förstås nära att jag inte gick på träningen.
Lisa peppade mig innan på dagen, men utan "mordhot" från min kära syster så känns det som att jag lätt kan förslappa mig. Särskilt när jag tänker "jag kan gå till gymet imorgon istället" eller "det räcker att jag tränar nästa gång".
Jag stod mitt i storstädning här hemma, undrade plötsligt vad fan jag höll på med och drog iväg till träningen.
Haha.

Onekligen var det värt det för jag mår ju mycket bättre efteråt.