mandax

Igår kom en (för mig iaf) otippad grej på träningen.
Övning inför gradering.
Jahaja, så var det dags för det...jag hade liksom förträngt att sådant skulle hända och tänkte att första graderingen säkert kommer nästa termin.
Icke.
6 dec, då är det dags.

Jag må ha varit aningen grining igår, särskilt som jag knappt fått sova det senaste.
Och fokuseringen fanns knappt.
Fast egentligen kan man ju grunden, för det är ju det vi har sysslat med hela hösten...tränat tekniken.
Fighterställningen.
Raka slag, krokar, push-kick, roundkick.
Förflyttning.
Moment.

Även om jag gillade gymnastiken i skolan så har jag alltid avskytt de praktiska proven.
Teorin finns ju i huvet, skitlätt att skriva ner.
Men praktiken...
Kritiska ögon som bränner en i nacken, minsta felsteg blir till tio gånger större i ens huvud och då blir man nervös.
Klart man är självkritisk också.

Jag har knappt nån aning om vad som komma skall...
(och jag är en mycket dålig förlorare i sport så jag vill inte ens tänka tanken på att inte klara det)