Who Am I To Blame?

Slutskedet av min graviditet.

För att ha roligt en sista gång innan sjukhusvistelse och för att kanske hjälpa till lite på traven så har jag bokat biljett till den (antagligen) första spelningen för år 2008:
Sham 69 & Gatans Lag på Henriksberg 26 januari!

Jag är nämligen beräknad till den 27e, men att sånt stämmer händer typ aldrig.
Vi får väl se...

Sååå, Silverstein ja. Helt underbart. Mina ben värkte och inte fan kunde jag sova ordentligt. Det ringer fortfarande en del i öronen (haha) men de e la för att man är lite gammal nu, hoho.
Sen dess har jag haft en del ont i kroppen. Det hör väl till I guess. Så jag gick till Anemonen och fick gravidmassage. Totalt värt pengarna! Tyvärr ingick inte fotmassage.

Förutom det så har ännu en lammköttshantverkare varit här och satt in helt nya och fina trösklar, eftersom vi inte hade några alls. Ville & Rosa dök upp i stan, jag har fikat och hängt med min barnmorska i vanlig ordning.
Nu börjar vi så smått med förberedelserna och förhoppningsvis ska vi gå igenom profylaxen inom de närmsta 2 veckorna...
Kollade på en lägenhet i gamlestan och mötte vicevärden från helvetet/ingen vet.
Vilken frisk människa jämför sig själv med Gestapo?
En annan historia iaf.

Min käre bror Mathias dök upp i stan och det behövde jag verkligen.
Så det blev fika, tjöt och skvaller + ett grymt långt föredrag om Italien (2,5 timme faktiskt).

Fest i dagarna två (dvs hela helgen) har gjort mig aningen mör, men nog var det roligt att följa vissa personers alla steg från förfestfylla till karatefylla. Folk undrar hur jag orkar, ibland undrar jag det med.
Undrar om man kan få påfyllning av tålmod såhär i slutet? För att förbereda sig inför kommande påfrestningar? (haha)
Frej, underbara människa, fixade in mig och honom före alla andra när vi kom till NEF i fredags...genom att använda min graviditet som en anledning till att inte orka köa. Det funkade hur bra som helst. hehe.
Julfesten hos Berntsson & Maria igår var en höjdare och mycket trevligt, även om det kom mindre folk än planerat.

Imorse dök min far upp, tidigare än sagt men totalt väntat. Julgran och hela kittet.
Min far är guld.
Så det blev julmys, syrran & hennes kille + Spattis & nanny kom över och jag bjöd på glögg och lussebullar. Sen pyntade vi granen och snackade skit.
Jag fick nått ryck och städade hela lägenheten, rensade & sorterade bland saker och hittade saker jag trodde jag tappat bort. Sen var de dags för de veganska julbordet på caféet.
Så man fick sin sociala söndag ändå, trots att "tonåringarna" var asbakis och mest sov ruset av sig.

Själv har jag glömt hur det är att vara full. Antagligen lika bra det. Man kanske skulle satsa på att bli straight edge?

Kommentarer
Postat av: Nicklas

Jag skulle sakna köttbullarna men jag kan tänka mig att hänga på för att vara social.

2007-12-18 @ 17:15:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0