mandax

I torsdags ringde min nya chef och undrade ifall jag skulle med på jobbfest på Hard Rock Café på fredagen.
(efter att förstås ha frågat om jag kunde jobba ett längre pass kommande söndag, dvs. idag.)
Visst, varför inte liksom?
Jag var ju aldrig på den stora firmafesten så gratis middag o öl + virtuell bowling tackar man inte nej till.

Fast jag gillar ju inte Avenyn.
Och vi har ju festat på Hard Rock förut med jobbet och det slutade inte bra.

Det var ändå hyfsat trevligt.
Förutom att en av grinkukarna på jobbet som hatar alla alltid ska försöka förstöra stämningen genom att provocera exakt alla och slicka enormt mycket chefsröv.
Sen har han mage att tafsa så det höll ju på att bli en del våld.
Men men...man är ju ute med jobbet så det gällde att hålla låg profil.

Eftersom jag gärna vill fixa jobb till en av de jag känner som fick sparken från Volvo så tog jag tillfället att prata jobb 2 min med min chef.
Det gick hyfsat bra tills han förolämpade mig genom att berätta vad han tycker om mitt medlemsskap i en viss fackförening. Ursäkta?
Ifs är det inget nytt att många i chefsposition har sådana åsikter, men det var fan inte okej att dra upp det.
Särskilt som det inte har något alls att göra med samtalet just då.
Så jag blev lite provocerad och påpekade chefernas dumheter o brister det senaste året, vilket han inte kunde neka så mycket till.
Men så förolämpade han mig igen genom att anse att jag inte var att lita på förrän han själv sett hur jag jobbar.
Som om jag någonsin misskött mig.
Så jävla underligt, men inte otippat för att komma från en chef.
Å jag som trodde han verkar hyfsat vettig iaf (man vet ju att det sällan är något normalt med chefer)...

Den virtuella bowlingen var hyfsat kul, men inget att jämföra med riktig bowling.
Jag gick rätt tidigt från festen eftersom jag var ganska uppretad på folks beteenden.
Tur att inte alla man jobbar med är dumma i huvet iaf.

Aldrig mer jobbfest.