Attans bloggare...

Jag har verkligen tröttnat på att blogga.
Så fort jag kommer på nått bra att skriva om så är jag inte i närheten av en dator.
Sen när jag väl får tillgång till en så orkar jag knappast skriva hela harrangen jag funderat/diskuterat/grubblat på...

I alla fall så har jag köpt en laptop med mobilt bredband nu, så det hela kanske vänder.
Jag önskar bara att jag hade haft ork att skriva ner alla vettiga saker som ploppat upp det senaste.

Man surfar ju runt på alla möjliga bloggar dagarna i ända och läser saker som får en att tycka allt möjligt, som får en att skratta/bli arg/glida vidare på nått nytt osv.
Det finns hur mycket inspiration på internet som helst.
Ändock är jag totalt uttråkad.

Antagligen handlar det om min brist på ordentlig regelbunden sömn.
Min bebis markerar redan alla möjliga gränser, t.ex. när jag enligt den "ligger fel" när jag ska sova...och den markerar gärna att den finns där genom att sparka mig på höger revben konstant.
Sen har det diskuterats fram och tillbaks om bebisen markerar när den inte gillar högljudda människor, typ min förra chef eller föreläsaren på försäkringskassan igår....för vid vissa tillfällen får man mer ont än annars, haha.

Det här med graviditet och bebisar är rätt skrämmande, det är mycket som händer och mycket man ska vänja sig vid.
Väldigt många förstår inte att ansvaret t.ex. börjar redan vid valet om att behålla eller inte.
Står man ensam vid det beslutet kan man känna sig väldigt utsatt och rädd.
Sedan är det en karusell av planering och ansvarstagande under hela graviditeten, något en mor inte borde få axla ensam även om många är tvugna till det.
Ansvaret blir ju ännu större förstås när barnet föds.
Men det är något man blir förberedd på antar jag och kan hantera då...


Jag är väldigt trött på folk som aldrig förstår att man måste ta sitt ansvar och att det inte är upp till andra att berätta för dom när eller hur de ska göra det.

Idag ska jag hänga med min pappa efter jobbet, de blir nice.
Och tonåringarna kommer nog hem ikväll också, ska bli kul o höra historier om resan och se foton (för det hoppas jag på att de har tagit en massa, de lovade dom innan de åkte).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0