mandax

Imorgon fyller min "skyddsling" Anna 18 år.
yey!
Men det har varit svårt att komma fram till vad man ska ge henne.
Man skulle ju kunna ge henne vad som helst.
Och när jag säger present så tjatar hon för att få reda på vad hon ska få.
Haha. Som alla barn på födelsedagar och julaftonar. (sorry anna, men du är inte vuxen förrän imorgon haha).
Så jag gav ledtrådar som att det är snyggt och att det är mjukt.
Hon har iaf kommit fram till kategorin över vad som finns i paketet....
Och paketet får hon väl på krogen imorgon om jag följer med ut.

Någon annan som fyller år snart är Mattis.
En vuxen snubbe är lite svårare att ordna present till.
Jag har förstås redan ordnat en present, eftersom jag känner mannen rätt väl så vet jag att vissa saker alltid funkar.
Men så vill jag ordna nått personligt.
Vet inte direkt vad ännu, men han fyller ju inte år förrän på lördag så jag har ett tag till på mig.

De senaste dagarna har jag kännt mig i en evigt gående cirkel.
Allt är likadant varje dag nästan.
Vi har fikat var och varannan dag och det är alltid trevligt. Speciellt sällskapet.
Vi har gått promenader och diskuterat allt från idioter på universitetet till barnuppfostran och anorexia.
Men sen då?
När jag kommer hem så sätter jag mig framför tv:n ellerdatorn, eventuellt ringer några telefonsamtal.
Efter att de flesta gått och lagt sig sitter jag fortfarande framför tv:n eller datorn.
Speciellt tv:n när det är Scrubs eller CSI (i love it).
Och sen så kan jag inte sova.
Det känns som jag inte har nått liv längre.
Jag orkar inte gå upp när jag vaknar på morgonen utan sover bort halva dagen.
Det funkar förstås så länge man e ledig, men jag missar ju en hel del träningstider + att jag knappast orkar gå till gymet pga för mycket sömn som gör mig alldeles för seg.
Så jag åker ner på stan och shoppar/fikar/promenerar och försöker hålla mig igång.
För min säng är som djävulen själv och lockar en rätt fort tillbaks i "fördärvet" (så skulle man kunna kalla för mycket sömn/slapphet).
Och sen åker jag hem igen, sätter mig framför bla bla bla...och kan inte sova på natten för att jag vänder på dygnet....bla bla bla.
Den eviga cirkel.

Så varje dag är en kamp för att bryta den evigt gående cirkeln.
Det är t.o.m. så att jag längtar tillbaks till jobbet och rutinerna där bara för att.
Jag trodde aldrig jag skulle tänka/säga så.

Idag då, så började jag dagen med att sova alldeles för länge. Som vanligt.
Åt frukost samtidigt som jag surfade runt och hade diverse samtal på msn.
Beställde ett nintendo 8-bits + spel för att slösa på lönen medans man kan.
Sen åkte jag ner själv på stan för att fixa lite ärenden.
De gjorde jag, hamnade sen på en trevlig fika med Lisa och ett snabbt hej till Johan.
Kikade runt på stan och shoppade några böcker och åkte hem.
Gjorde om hela vardagsrummet som jag har planerat i några veckor men knappast orkat ta mig an.
Det funkade som träning för vi har ju sjukt mycket saker så man blev ju svettig och kände sig duktig när jag var klar.
En vardagsrumshörna och en tv-spelshörna blev det av min stora ansträngning, med nya tavlor och diverse prylar för att dryga ut de tomma väggarna.
Nu saknas bara saccosäcken.
Så nu förtjänar jag en stund framför tv:n för att sen försöka sova tidigt.

Jag är nöjd över mig själv.